Och vad bidde det då?

Jag hör till de lyckligas skara vad gäller att ha ett arbete. Jag hör till dem som med ett högerstyrt land får ta del av regeringens löften om sänkta skatter, ökade förmåner till de som jobbar och sliter samt ökad valfrihet i både det ena och det tredje. Jag föll som en fura för statsministern och hans hov då jag märkte att jag faktiskt hade fler sköna slantar att spendera efter skatt i jämförelse med när den vänsterledda regeringens styrde och ställde och fördelade finanserna. Tänk att ett positivt vallöfte gick att infria - men vänta lite, är det så positivt, det här löftet?

Alla tjo- och tjim tillställningar har en baksida - så ock den med sänkta skatter. För vilka skatter är det som regeringen sänkt? Jo, bland annat de kommunala. Och vad händer då? Jo, kommunerna måste ta av sina sparade pengar för att behålla den standard man låtit medborgarna vänja sig vid. Och vad händer när sparslantarna börjar sina och kassakistans botten gapar mot de lokala pamparna i styrande ställning? Jo, pamparna eskar pengar från regeringen som säger "näää, inga fler pengar till er inte". Lokalstyrande (borgar-)pampar får då börja skära i de kommunala verksamheterna, och det är då jag drabbas. det är då det positiva vallöftet bli ett hot mot min trygghet.

Det mest skrattretande är de kommuner där högern styr. De som lovat skattesänkningar, genomfört dessa, tagit av sparkapitalet och snart står på ruinens brant och plötsligt har en lokal offentlig sektor som skakar kraftigare än efter ett vinterdopp i havet. Borgarpamparna ställs till svars för en nedbantad skola med större klasser, sämre lokaler och fler elever (barnkullarna ökar). Färre socionomer, fältassistenter och kommunala vårdbiträden och en generation äldre i behov av hemvård hänvisas till att anlita privata och vinstdrivande företag att sköta om deras hem och behov, med argumenten att det står var och fritt att välja vårdare. Mm, trygg valfrihet? Mm, smart att sänka kommunskatten?

Vad händer då med mig? Jo, jag som jobbar inom den kommunala offentliga sektorn får slita hårdare så att dessa offentliga hjul hålls i rullning. Allt till ett pris av några hundralappar extra i plånboken per månad. Är det värt det? Nej, inte en chans! För i min värld blir det ett nollsummespel; färre personer i exempelvis skolan ska göra mer jobb.

Vad bidde det då av den sänkta kommunala skatten? En stunds lycka. Många stunders vånda.