Irriterande mamma

Tryckfrihet är bra, rätten att demonstrera och rätten att få campa i naturen en natt helt avgiftsfritt är också bra. Men är yttrandefrihet alltid bra? Kan för mycket yttrande leda till att en slags "Peter och vargen"-effekt uppstår på, låt säga, lokaltidningarnas insändarsidor? Ska alla yttranden i demokratin tryckas så länge de inte kränker eller förtalar? Och vem bestämmer vad som ska tryckas, vad som anses kränkande, kan uppfattas som förtal eller till och med som hets mot folkgrupp? Balansgången är hårfin och jag avundas inte de redaktörer som tvingas skära i insändarflödet till landets lokaltidningsredaktioner. För det måste vara ett riktigt tröttande jobb...Eller vad sägs om det här:

Signaturen Irriterad mamma lämnade sitt yttrandefrihets-bidrag på insändarsidan i vår lokala tidning i förra veckan. Insändaren var kort, rakt på sak och tydlig. Budskapet gick fram. Irriterad mamma var så upprörd över sin sak att en insändare sannolikt var enda vägen ut ur hennes vrede. Utan att klä in sina åsikter i fina floskler vräkte hon ur sig sin syn på saken om att det är "ursuselt att inköparna i stan inte kunde räkna ut att alla femåringar minsann behöver regnkläder på hösten." Den högst uppretade mamman ifrågasatte inköparnas kompetens och lät oss läsare veta att hon "tvingas runt hela stan" i jakten på regnställ.

Jag erkänner villigt att få ting och företeelser i världen kan få mig så uppgivet irriterad som totalt fördummande yttranden i det offentliga rummet och som publiceras på insändarsidorna i någon tidning. I flera år har jag försökt att intala mig själv att alla människor har olika referensramar för innebörden av katastrof, kaos och uruselt.

För mig är tsunamin i Asien 2004 en katastrof eftersom människor blev hemlösa och utan tillgång till färskvatten. För mig är kaos det som uppstod efter mordet på statsminister Olof Palme 1986 då ingen visste vad den andre gjorde och alla undrade vem Hans Holmér var. För mig är uruselt betyget på de förändrade a-kasse- och sjukpenningsreglerna i vårt land eftersom arbetslösa och sjukskrivna riskerar att slås ut ur alla trygghetszoner.

Inte skriver jag en insändare om regnställen på H&M är slut! Inte låter jag himmel och jord rivas upp för ett sådant i-landsproblem och inte offentliggör jag min egen dåliga inköpsplanering av regnkläder eller andra årstidsbundna kläder och dumgör mig (visserligen anonymt) i en insändare över det! Signaturen Irriterad mamma borde ju veta att varje höst regnar det, så varför denna stackars referensramssnäva moder inte i augusti köpte regnställ till sin femåring är något jag däremot kan tänka mig att skriva en insändare om. Snart kommer dessutom vintern (se snön som lurar bakom träd) och med den behovet av skor med tjock sula och jackor av varmare slag. Bara ett tips, till irriterande mammor i vår stad.