Fredagsreflektion, nr 8

Och när kräkset tog slut och det lite bättre humöret visade sig satt vi, nyss ynkligt sjukliga, nu feberfria kring matbordet och spånade fram allt bra vi kan göra i väntans tider. Nej, inget tillskott i boet är på gång, men en karantän a´ 48 timmar för att undvika smitta har inletts.

Alltså. Där satt vi, i reklampauserna på fyran och då OS-preppen kändes torftig, och babblade. Jag och den äldste av de små. Inga andra registrerade bomedlemmar medverkade då de ansåg sig ha personliga förhinder. Följande kom vi på att göra i helgen:

• städa ur skåpet i köket där pennorna och en miljard andra saker står
• sanera "stäschet", det lilla utrymmet under trappan där allt försvinner in
• röja legolådor, arbetslådor och andra lådor som inget vill erkänna som sina
• spela ett TV-spels-marathon från nu till söndag
• torka bort kladdiga handavtryck på insidan av boets alla rutor (inklusive speglar)
• rensa garderoberna från sådant som bara hänger och sådant som bara ligger

Ja, det var ju en hel del bra idéer som kom fram där. Kreativa och av karatären "fängschii". Och vi valde, efter seriöst övervägande och noga genomtänkande (trumvirvel) TV-spels-marathon. Vi ses och hörs (tidigast) på söndag!

Gratis är gott!

Vi prövar att ha köpstopp i familjen under en månad. I familjen och i familjen, det kanske är en sanning med modifikation. Köpstoppet gäller inte alla i boet. Inte en shälften. Närå, stoppet gäller bara mig av någon obegriplig anledning och infördes vid ett husmöte i helgen. Samtliga i boet, som var gamla nog att begripa att räcka upp handen på rätt ställe, fick rösta och då blev utgången 2-1, förlorare jag. Trots att jag försökte muta tjugomånadersbabyn att sträcka en vänsterarm mot taket och lockade med kex, föll jag på målet och var den enda som röstade till fördel för mig.

Nu har jag underkastat mig att hålla redigt hårt i slantarna i trettio dagar från och med nyss. Gah! Magsår redan nu. Inte så att jag brukar shoppa varje vecka, eller ens varje månad, men valfriheten har funnits där. Att kunna shoppa om jag velat. Nu vill jag ju shoppa konstant. Kopplas samman detta plötsliga begär med ordet "förbud" och fattar att det som är stoppat det lockar och at det suget är det tuffaste suget av dem alla.

Nu får de kommersiella hjulen alltså snurra en månad utan mina bidrag. Jag ber om ursäkt till alla butiksbiträden och alla snabbmatskockar. Förlåt att jag sänker er omsättning.

Fredagsreflektion, nr 7

Ibland fryser tillvaron till rejält och det blir snuskigt kallt om baken. Trots att man är inomhus. En vän berättade om en kille som kände en tjej som hade en pappa som ägde en butik. Här kommer en sann och ganska färsk berättelse, som är svinkall men som har en krum på slutet som visar att någon där uppe minsann inte tappat handtaget om rättvisan!

Butiksägaren, fortsättningsvis kallad Kalle Karma, var smygrasist och hävdade att univerums alla snatterier begicks av invandrare. Kalle Karma portade gärna och ofta människor med, ett för honom, avvikande utseende från sin butik och berättade med yviga gester att han så gjorde. Kalle Karma skröt ikapp med måsarna om hur lite svinn han minsann hade i sin butik, och att han minsann hade vett på att sätta span på skumma kunder.

Kalle Karmas butik delade entré med en annan butik och i den andra butiken hade saker börjat försvinna. Konstigt, tyckte personalen som inventerade, det stämde illa med kvitto och kvar på hylla. En anställd i den andra butiken drog sig till minnes att Kalle Karmas son synts vandra runt bland hyllorna och vid ett tillfälle burit på en hel hög med diverse varor. Var var de varorna nu? Konstigt, tyckte personalen som inventerade och pratade med Kalle Karma.

Nu kommer den lilla krummen. Vet ni vem som snattat massa, massa, massa varor i den andra butiken, den som delade entré med Kalle Karmas? Jo, Kalles egen son! Och han är tokblond, blåögd och minsann inte alls avvikande från den svenska modellen. Jag kan inte känna något medlidande med Kalle Karma, jag gör nämligen sällan det med smygrasister, när han och hans butik nu gått i konkurs. Ni ser när ryktet nådde byn att Kalle, som i alla år klandrat invandrare för brottstatistiken, närt en snattare vid sin barm, valde byfolket att inte handla hos Kalle Karma.

Inga kunder, inga pengar och Kalle Karma körde i konken!

Frid, fred och fräcka paket!

På söndag är det dags. Första advent och i fönstren skall ljusen tindra. Barnen ska gnistra ikapp med ljuset som gatlamporna reflekterar i den snöfria asfalten under kvällstid, och vi vårdnadshavare ska proklamera julens allvar och budskap. Frid, fred och fräcka paket!

Jag är torsk på julen. När den väl är här. Typ klockan tre på eftermiddagen den 24 december. Då är det too late att ändra och ångra, deletefunktionen upphör att fungera och det är bara att gilla läget. Då gillar jag läget med julen. Frid infinner sig, fred(-ligare) tankar tänks och de fräcka paketen rycker allt närmare ett öppnande.

Inför söndagen och 2009 års första advent har jag planerat att ta tag i en hel drös med uppgifter. Förutom att putsa fönster så att ljusen kan tindra och utöver att sopa bort alla löv som täcker den asfalterade gången utanför hemmet, ska jag prioritera mina kontouppgifter. I år ska julklappskontot stramas åt. De fräcka paketen ska minsann minskas på allvar och inte förrens det är klappat och klart får jag fred i sinnet.

Tips och tävling!

Avbryter bloggsemestern med ett länktips till en nydanande designer...Tvillingtand
Tävla om du vill, scrolla runt bland hennes alster och njut! Det är värt det!

Nu mer semester!

Hur tänkte de här?

Det är kul att få post. Och när man flyttar kan det därför vara praktiskt att göra en adressändring så att alla roliga fönsterkuvert når fram.

Följande fin-fina formulering återfinns på en hemsida där denna ändring görs.

Vad kostar eftersändning?

Eftersändningen gäller 12 månader och kostar 400 kr. Är du under 26 år kostar den 400 kr.

Jag vet inte hur du tänker, men jag tänker att den som skrev det inte tänkte alls. Eller?

Bor ni så här, frågade flickan?

Av barn och andra spontana får man minsann höra sanningen om det mesta. Sedan flytten i april har vårt nya bo mest liknat ett testområde för missiler med hantverkare och jobbgubbar, golv och spackel samt damm och bråte överallt. Vi andas tungt inomhus eftersom luften konstant är full av lim-, primer-, svets- och svettaromer. Inte så att det luktar särskilt illa, mer att det inte luktar oss. En bekants dotter undrade vad som hänt hemma hos oss och tittade sig frågande omkring: "Bor ni så här?"

Vi hade just avslutat iordningsställandet av badrum nummer 2, när ett antal felaktigheter upptäcktes. Ett inte helt lyckat hantverk, enligt de som besiktigade och skulle ge sitt godkännande. Nu lever vi under oket att möjligen få göra om badrummet. Från scratch. Och det innebär ännu en vecka med (nya) hantverkare, nya dofter och nya prövningar. För även om vi vet att slutresultatet blir vackert, känns det tungt att samtidigt som det inplanerade bytet av parkettgolv sker, ska eventuellt badrummet rivas ner - igen. Allt medan vi lever med vardagsrummet i köket, köket i hallen och hallen på andra våning (med undantag ytterdörren då). Härda ut, tänker jag, och gömmer mig vid datorn. Bjud på kaffe och le mot jobbgubbarna som denna vecka kommer och piffar upp i boet...

Ja, vi bor så här. Hur länge vet vi inte. Murphys law tycks råda just nu. Murphy är en dryg jäkel som prövar den lilla familjen i det nya boet. Men skam heller att vi ger oss. Om Murphy vill fajtas är det en fajt han ska få. Så ja, vi bor väl så här då!

Flytt, flytt, flyttar aldrig igen!

Sitter i skräddarställning på ett golv med tangentbordet i knät. Dataskärmen står provisoriskt uppställd på en pall. Skrivställningen är sannolikt inte godkänd av arbetsmiljönämnden (finns den?), men vi reder oss. Ett tag. Tills benen somnat...

Jag är äntligen åter online med omvärlden och bloggsfären, och minsann - det har varit intressant att inte kunna surfa runt på nätet som en av de dagliga rutinerna. Jag har tänkt mycket på aktiviteten hos mina bloggfavoriter, funderat över egna inlägg att skriva när linje till sajber var återupprättad och uppriktigt saknat att inte kunna blogga samt blogga runt.

Flytten är avklarad så till vida att vårt bohag transporterats från ett ställe till ett annat. Nu väntar några månader med basrenovering av exempelvis badrum och barnrum. Lådor som packades har delvis packats upp. Men master bedroom ser ut som ett testområde för missiler och lär så göra ett tag framöver. Lustigt att man som vuxen (och som förälder) väljer att ordna sin egen oas sist. Att barnens rum, TV:n rum och kastrullernas rum har högre prioritet. Jag menar det är ju vare sig barnen, TV:n eller kastrullerna som behöver vila efter midnatt då ännu en lång dags rörighet når sitt slut.

Ja ja. Tojjan är tillbaka. Hoppas att några trogna läsare finns kvar där ute. På återskrivande, mina ben sover...

Upp och ner och överallt

Det lär bli lite mindre tid att blogga och surfa runt i bloggsfären den närmaste tiden. Orsak? Det är strax dags att ge sig av från vårt trivsamma bo till ett större. Lådor packas, saker slängs och skänks bort. Kläder sorteras och glas emballeras omsorgsfullt. Flyttlasset ska snart lastas. Adressändring är gjord. Vänner informerade om och när och var hjälp tacksamt tas emot för att kånka lådor, möbler och mer därtill.

Det är intressant att flytta. Dels finner man saker i gömslen och vrår som man inte minns att man hade. Dels ges ett utmärkt tillfälle att värdera det man samlat på sig. Behöver vi de gamla skorna från tiden då vi tränade för ett marathon? Vill vi ha kvar alla pocketböcker som är lästa om och om igen? Och hur är det med barnens leksaker?

Jag är något av en ordningsminister, men efter att ha levt i en upp och ner vänd värld (läs bo) med saker överallt i snart fyra veckor, måste jag erkänna att det är inte en undergång om det är lite skitigt i hörnen. Det är okej att inte ha en skinande, ny-vimmad diskbänk varenda dag, och det är ok att inte bädda sängen med överkast. Och det är okej att tvätten inte blir tvättad på stört. Det händer ju inget om inget blir gjort. Världen rämnar inte. Inte ens lite. Jag har därför tagit flytten som en slags terapi i att bota min fobi för rörighet. Jag är inte helt helad, men jag har kommit en bit på vägen.

Och apropå vägen. Det är dags att koppla ner. Nya tider väntar ivrigt runt hörnet, ett nytt bo att inreda och göra trivsamt. Det är spännande att flytta. Vi är på väg - äntligen!

Onödiga Oumbärliga Ting

Trots att jag tidigare skrivit att jag så sakteliga börjat ta avstånd från det ekorrshjul-lika konsumtionssamhället, vill jag ändå berömma en av de prylar och ting som förenklar mitt liv, så kallade OOT:n; ett ting som genom snillrika personer blivit uppfunnen för att skapa ett behov hos oss köpare vi inte visste att vi hade, men samtidigt underlätta vardagens små bestyr som vi inte före OOT:ets tid klagade över...

Jag hade jag klarat mig utan detta ting, men nu när jag har det, behåller jag det för alltid. Eller i alla fall ett tag.

Vilka oumbärliga men onödiga ting har du hemma hos dig?

Alla häxor är ni klara?

-Jajamensan, fattas bara! Heja, heja, heja...

Snart påsk. För vissa betyder det lov och semester. För andra bråda tider med att måla ägg, klä ris och flyga kvast.

Jag ska försöka hinna med lite av varje och tänker i år mota vattkoppor och annat i grind, som kan sätta P för flygturer och rosa-rouge på kind. I år ska vi vara friska och glada.

Så preppa korgen, kitteln och kvasten - ni traditionstrogna, det drar sig mot spännande tider! Ha det trivsamt i helgen, vi skrivs igen. Kramen.

Prisa ovan för eltandborsten!

Det är inte den enklaste saken i världen att klippa naglarna på en junior som just börjat upptäcka världen. Rädd för att missa naglarna, och istället klippa i ett finger, kan göra även den tuffaste morsan byxis. Åtminstone känner jag så.

I helgen fann vi bot på "problemet" med långa (och sylvassa) naglar och tillhörande ans av dem. Vi satte oss på golvet i badrummet, tog junioren i famnen, startade eltandborsten och voilá!

Hade vi inte haft ett liv vid sidan av småbarnssysslorna, hade vi säkert fortfarande suttit på golvet i badrummet och njutit av att skötseln av naglarna genomfördes utan vare sig klipp i fingret eller rastlös junior.

Tänk vad en batteridriven liten mojäng kan göra somliga av oss lugna och lyckliga!

Tidningar och troll och äntligen helg!

Härförliden hade vi ett inbrottsförsök i vårt område. Klockan 11.30 försökte två män, varav den ena utrustad med kofot, att bryta sig in hos en granne. Grannen som jobbat natt, låg och sov, och trodde det var bostadsbolaget som kommit för att reparera familjens ytterdörr. Men så var det alltså inte.

När inbrottstjuvarna blev påkomna valde de att avbryta sin intrångsförsök och lämnade området. Kvar stod en chockad granne som klätt på sig och stigit upp för att släppa in, vad hon trodde var auktoriserad personal.

I vår lokala tidnings nätupplaga fanns dryga timmen efter en notis om händelsen. Och inte ett ord i den notisen stämde. Grannen blev irriterad, kom in till mig, och tillsammans ringde vi upp tidningens chefredaktör och bad dem justera texten.

Till vår förvåning gjorde de så, och när vi dagen efter inbrottsförsöket slog upp pappersupplagan av samma tidning, fanns inte ett ord om händelsen med. Var det en tankeställare om att alltid kontrollera sina källor som fick pressfolket att cutta storyn, eller var händelsen för liten som sådan att låta publiceras med trycksvärta? Oavsett. Man ska inte lita på allt som står i tidningen, inte heller allt som skrivs på nätet. Dock kan du lita på att denna text är både sann och kommer från en säker källa.

Tack till mina gästbloggare som förgyllt min sida under två veckors tid. Vi är många som uppskattat era inlägg. På måndag är oordningen tillbaka hos Tojjan som enligt sin tradition kommer att ventilera åsikter och tyckande om stort och smått. Väl mött då, och trevlig helg på er allesammans. Kram!

Kram!

Vem vet? Inte jag...

Behöver goda råd om hur jag bäst förvarar mina orkidéer som nu blommat färdigt för den här gången. Var ska jag ställa dessa blomlösa pinnar i jord någonstans? Mörkt? Varmt?

Ska pinnarna vattnas under den blomlösa tiden? Hur lång tid tar det innan det växer fram nya vackra knoppar? Ska växten planteras om? Hur många gånger i veckan bör jag prata med den sköra suckulenten?

Råd tas emot med tacksam famn.

Inspirerande nätbutiker

Vad vi än tror och tycker så närmar sig våren och med den ljus, doft och känsla. Lite varmare, lite lättare och lite mer inspirerande. I väntan på att sippor och annat ska börja stå i backarna surfar jag, när tid finns, runt på nätet och letar efter inspiration för hem och hydda. Bjuder för intresserad, på några av de vårfräscha ting jag funnit och som tar plats på den fiktiva önskelistan.

Den klassiska Stringhyllan finns i olika storlekar och är en personlig favorit. Har förmånen att ha en hylla i original från svunna tider, men tycker att nyproducerade är lika läckra och praktiska. Formen är ju densamma, men fler färger finns att välja bland. Mer info hittar du här.

Mixin, nästa inspirerande hemsida, dito nätbutik, har jag nog besökt tjugo gånger, bara senaste veckan. Sidan har ett brett utbud, med en tydlig röd tråd. Allt från badrum, kök och barnrum, till förvaring, trädgård och glas, presenteras med känsla av en gammaldags stil. De har roliga, annorlunda och mycket passande presentprylar till stor och liten. Du kan skapa en personlig önskelista, fynda på reasidan, spåna kring hur du läckert dekorerar ett middagsbord och njuta av vintagemöbler att pryda hemmet med. Vad sägs om en stege som hylla? Vackert och speciellt. Du kan även köpa presentkort hos butiken att ge bort till någon betydelsefull, och få dem levererade med personlig hälsning. Smart och stilfullt! Mixin är en sida väl värt ett besök för att inspireras.

Den tredje sajten som förtjänas att tipsas om är hittar du här. En nätbutik med framför allt svenskproducerade ting, men även en del läckra och utvalda prylar från övriga världen. Utbudet erbjuder en rad olika stilar och detaljer vilka kan förenas, retro med nytt, färgglatt med svart-vitt. Eller vad sägs om dessa kuddar som lätt hade klätt de yngre familjemedlemmarnas rum? Kaxiga!

Man behöver ju inte köpa allt som inspirerar, det går lika bra att låta idéflödet få fart och sedan gå ut i second-hand-Sverige och fynda. För visst är det så att ganska snart återfinns många av dagens prylar på just marknaden inom second-hand. Och det är bra - och billigare!

Okej att fejka!

Att fejka är i vissa situationer inte alls okej, i andra helt nödvändigt och i några smart. Jag har fejkat en ansenlig del i mina dagar, på gott och ont. Det har nog de flesta. Eller? Att fejka är inte detsamma som att ljuga, eller fara med osanning. Att fejka är att vara smidig och kunna situationsanpassa sig.

Exempel. Vi bor i en hyresrätt, och anser därför att omfattande renovering är att kasta pengarna i sjön. Med omfattande menas ekparkett i hela lägenheten, designad fläktkåpa och kakla om i köket. Vi pyntar vårt hem, tar hand om det och tillför givetvis viss uppfräschning utöver det som bostadsbolaget bekostar. Exempelvis en läcker fondvägg här och där och ny kyl i samband med att frysen valde att lägga av. Men några större belopp läger vi inte ut. Och skulle vi göra det, och använda bostadsbolagets resurser, får vi inte bara betala för jobb och material, det uppfräschade lägg på som pålägg på hyran. Om detta återkommer jag säkert till...

Nej, istället lågbudgetrenoverar vi och fejkar. Vi köper billigt tarkett golv och klär endast hall och kök. Låter övriga golv vara som de är (ett av de tre återstående är redan klätt i trä). Vi använder dimmer för att softa eller öka belysningen i hemmet istället för att installera "spottar" och klistrar platsfilm på kakelplattorna i köket i istället för att klä om ytan med nytt svindyrt kakel.

För att fixa fejkat kakel behövs endast en vass kniv, ett hårt underlag, diskmedel, någon form av linjal, något att skrapa med och en ren trasa. Efter någon timmes jobb har vi ett nytt kök, alla jublar och lyckan bli enorm hos underteckand. Vi har sparat pengar, tid och hyran är konstant. Yiha!

Ting (-el tangel)

Hösten är en vacker årstid med dess färger och höga luft. När sommaren passerat, plockas ljuslyktor och vämeljushållare fram, den tätt vävda filten tar plats i soffan och frysens nedersta fack fylls av kanelbullar. Husligt och hemtrevligt.

Ett av de bättre spontana köp jag gjort det senaste året är just en vämeljushållare och tack vare att den matchar fondvägg och bokylla alldeles precist, tycker även den ekonomiskt återhållsamma sambon att den är vacker.

I vår familj vet vi att det är höst när ljusen tänds. Vi myser gärna med dämpad belysning, något gott att dricka och diverse tekniska apparater i offläge. Kvalitetstid kallar vi det, ni vet när samtalet handlar om allt och inget, barnen sover och morgondagen känns oändligt långt borta på ett positivt sätt.

Tänd ett ljus du med. Unna dig att bara sitta ner och inte göra någonting. Det är helt okej, du kvalificerar dig inte till någon dekadensens liga på grund av en stund i soffan under en filt med något gott att dricka. Nope, så lätt är det inte. Ladda istället dina batterier, låt dig omslutas av värme från ljus och hjärta. Mysfaktorn ska vara maxad!

Trekant på brädan!

Vi hade middagsgäster på besök. De hade läst om mina tjockbladade, gröna vänner på fönsterbrädorna i denna blogg, och som bevis bar de på en trekantseuforbia när de klev in i hallen!

För eventuella oinvigda är denna trekant en suckulent växt och en av de sorter som numera klädsamt sprider grön fägring i mitt hem. Växten är, enligt middagsgästerna, även känd under namnet High Chaparal. Blink, blink till de observanta gästerna!

Suckulent på brädan

Jag blev inte född med gröna fingrar. Tvärtom, de växter som flyttar in hos mig måste ha en vilja att överleva torka, svält och obefintlig dialog. Kunskapen om hur de gröna liven mår bäst är inget vinnande vetande jag samlat på mig, och av den anledningen göre sig blommande växter icke besvär i min lya. Istället får hårdbladade växter som suckelenter pryda fönsterbrädorna.

Suckulenta växter innehåller så kallad vattenvävnad, i vilket vatten magasineras. Det är därför växterna kan uthärda svår torka och ofta förekommer dels på torra, varma platser, dels på platser som tidvis utmärks av torka. Med andra ord är mitt hem en utmärkt bostad för suckelenter, för även jag kan ha en ljus stund och minnas att ge dem vatten vilka de då så snillrikt lagrar i de kraftiga bladen.

Suckelenter hör hemma i många växtfamiljer och har roliga namn! Vad sägs om fetknoppar och taklökar, stenblad och törelväxter? Kanske ska du ge bort en trekantseuforbia i gåva nästa gång du går på middag? Oavsett, är du som jag, vissen i fingertopparna vad gäller växter, är den suckulenta världen ett paradis att vandra in i, frossa bland och handla hem delar av. Ständigt manipuleras det fram nya varianter och modeller och ju fler desto bättre - då har nämligen även mitt hem en chans att se grönt och välskött ut.

Grönt är skönt!