Okej att fejka!

Att fejka är i vissa situationer inte alls okej, i andra helt nödvändigt och i några smart. Jag har fejkat en ansenlig del i mina dagar, på gott och ont. Det har nog de flesta. Eller? Att fejka är inte detsamma som att ljuga, eller fara med osanning. Att fejka är att vara smidig och kunna situationsanpassa sig.

Exempel. Vi bor i en hyresrätt, och anser därför att omfattande renovering är att kasta pengarna i sjön. Med omfattande menas ekparkett i hela lägenheten, designad fläktkåpa och kakla om i köket. Vi pyntar vårt hem, tar hand om det och tillför givetvis viss uppfräschning utöver det som bostadsbolaget bekostar. Exempelvis en läcker fondvägg här och där och ny kyl i samband med att frysen valde att lägga av. Men några större belopp läger vi inte ut. Och skulle vi göra det, och använda bostadsbolagets resurser, får vi inte bara betala för jobb och material, det uppfräschade lägg på som pålägg på hyran. Om detta återkommer jag säkert till...

Nej, istället lågbudgetrenoverar vi och fejkar. Vi köper billigt tarkett golv och klär endast hall och kök. Låter övriga golv vara som de är (ett av de tre återstående är redan klätt i trä). Vi använder dimmer för att softa eller öka belysningen i hemmet istället för att installera "spottar" och klistrar platsfilm på kakelplattorna i köket i istället för att klä om ytan med nytt svindyrt kakel.

För att fixa fejkat kakel behövs endast en vass kniv, ett hårt underlag, diskmedel, någon form av linjal, något att skrapa med och en ren trasa. Efter någon timmes jobb har vi ett nytt kök, alla jublar och lyckan bli enorm hos underteckand. Vi har sparat pengar, tid och hyran är konstant. Yiha!