Personligt eller privat?

Som ordförande för familjens ledighetskommitté har jag all tid i världen att fundera över saker och ting. Några saker jag funderat på senaste tiden är meningen med en blogg. Läste att det finns personer runt om i världen som blivit arresterade för det de skrivit i sina bloggar. På riktigt. Jag tänker inte kritisera särdeles mycket åt något håll med denna enkla blogg, men känner ju att jag vill ha rätten att göra det inom rumsrena ramar. Och då kommer vi osökt in på temat för dagens skrivande: ska man vara personlig eller privat i bloggandet?

Jag såg en repris av Malou von Sivers förmiddagsprogram på Tv 4. Mark Levengood berättade om sin åsikt gällande privata respektive personliga skriftliga uttryck i tryck. Hans böcker är personliga, sa han, och menade att han aldrig skulle skriva om bråk, osämja eller annat negativt som rörde hans nära och kära. Hm. Jag tänker efter. Många bloggar handlar ju just om sådant. Människor som i dagboksform skriver om skilsmässor, bråk grannar emellan och likande privata saker. Känslor vräks ut i etern och käftsmällar delas ut till gamla ex och deras kusiner! Hur ska jag veta var gränsen går?

Att vara personlig skulle, enligt sansade Levengood, vara att lyckas skriva om skilsmässan utifrån det egna perspektivet, utan att kasta skit på exxet och utan att vräka ur sig galla över den havererade relationen. Det var också OK, menade han, att vara ironisk och driva med det självupplevda i den tryckta texten. Din del i bråket, skilsmässan, relationen. Så länge någon annan inte hängdes ut. Så länge det privata stannade på det personliga planet. Så länge du inte blottade allt, lät bli att fläka ut din byk offentlig.

Svårt att förstå? Ta dig då en titt på Jonas Gardells hemsida som du hittar här. Kanske blir det lättare att förstå då. Resonemanget om privat och personligt alltså. För Gardell kan. Han vet, liksom sin sambo, att hålla sig på rätt sida. Och det är så oerhört befriande, för andras privata bråk och osämjor bryr jag mig inte om. Däremot, bråkar du med myndigheter och andra drakar, berätta gärna det i etern så att vi alla kan utöva lite civilkurage (och olydnad?) mot Katla och C:o. Eller vad tycker du? Har vi någon outtalad gräns för vad vi kan och bör skriva om, eller kan vi med gott samvete hänga ut grannen om vi ligger i fejd?