Jag har tänkt till. Om bloggandet. Och hur jag vill ha det. Mestadels, iallafall. Nu sticker jag ut hakan, beredd på en eller flera snytingar, men det är OK. Jag vet ju vad jag ger mig in på.Vi klagar ofta på att det visas så negativa nyhetsinslag på TV, att debatterna alltid handlar om problem och att rubrikerna i pressen är nattsvarta. Hur ser det då ut i bloggsfären? Är vi amatörskribenter mer positiva eller använder vi våra privata och skapade forum för att gnälla, klaga och föra ut negativa åsikter?
Anledningen till denna funderingen startade med ett blogginlägg som du kan läsa här. En av landets främsta skribenter, dito skjutjärnsjournalister, kritiserar oss bloggare att vara okunniga, fara med osanning och sakfel samt att våra källor (oss själva?) inte är pålitliga. Alla har ju rätt att tycka vad de vill, och inom ramen för våra lagar också framföra tyckandet.
Men är vi bloggare verkligen undermåliga i vårt sätt att se på omvärlden? Har vi inga nyheter att komma med, inga sensationer att sprida eller erfarenheter värda att delas med andra? Jag vet inte hur insatt du är i andra människors liv, men under min tid som bloggare har jag lärt mig massor om massor. Allt från hur man trimmar hundar och hur en lärarstudent tänker, till vikten av att inte förneka det paranormala och hur man fixar mumsiga cupcakes. Dessutom har jag läst om hur svårt det kan vara att skola in barn på dagis, saknaden av en dotter som dog i cancer, livet med en funktionshindrad sambo samt underbara insyn i främmande bekantas liv.Jag hävdar att bloggsfären gör oss till bättre människor, att vi utvecklar en bredare empati och att vi öppnar sinnena för nya fördomsfria möten. Jag hävdar att det är livet! Vad sedan experter tycker och tänker om oss, bekommer mig inte nämnvärt. De bloggar som jag följer ger alla kraft och energi till mig! För det tack!
11 kommentarer:
Jag håller med! Sedan jag började blogga för ett år sedan så känner jag mig rikare som människa. Jag har växt kan man säga och jag förundras över den "närhet" man känner med dom bloggare man har tätast kontakt med.
Det finns säkert pessimistiska tråkiga bloggare där ute i cyber, självklart gör det det, dom finns ju IRL med....Men att dra alla bloggare över en och samma kam borde ansvarig omedelbart dra tillbaka eller inte skriva något alls. Är hennes ord "sanna"? Källa? haha haha
Kram goding såhär på morgonen, Pia
Jag måste definitivt hålla med dig om att bloggandet berikar. Självklart finns det väldigt navelskådande bloggar som inte tillför mig personligen någonting, men de bloggarna behöver jag ju inte gå in och läsa igen. Jag är däremot övertygad om att det är positivt för den som skriver bloggen att få uttrycka sig och formulera sig om sitt liv. Att använda sitt språk är alltid berikande, tycker jag. Att få tillfälle till att skriva något igen är underbart.
Jag tycker också att jag, mestadels genom den här bloggen, har fått en inblick i många andra människor och deras vardag. Det är berikande! Att få möta nya människor med andra erfarenheter än mina är kul och det vidgar mina vyer.Fram för mer bloggande och återigen tack för en givande blogg!
du präntar mina tankar Tojjan! hejja! precis så här var det jag kände (och känner) när jag tänker på det guillou tjaffsar om. jag har blivit vän med massor av mina bloggbekanter. och var i livet behöver man inte sålla? t ex läser jag - av princip - inte blaskan som betalar guillous lön. eller dess genrekonkurrenter.
krams!
ps. jag är mycket förtjust i ditt önskemål här ovanför!
ps. igen. risken finns att jag länkar tillbaka till dig. blir det fånigt då?
sista ps. det skulle kunna tolkas som så att inlägget du länkat till är skrivet av den framskjutne journalisten själv. vill här påvisa att så icke är fallet... ehum.
:)
Jag håller med dig. Att sitta en timma på nätet surfandes runt på olika sidor kan vara energigivande som något. Tummen upp för bloggar med meningsöst tyckande som kan fördriva min tid en stund.
Kram på dig!
Jag tycker att det är skönt att inte alla bloggar handlar om hur jobbigt det är med det ena och än det andra.
Jag tror inte att jag hade orkat läsa om du skrivit om sånt.
Fortsätt skriva som du gör och det är självklart att bloggar har möjlighet att påverka.
Kram C
O jag tycker om alla sorters bloggar, kan sitta o garva åt alla de arga bloggarna som retar sig på allt i livet o deras tillvaro, må hända att jag inte läser det precis som de har tänkt, men ändå... Livsöden är jag väldigt fascinerad av, nu finns ju helt plötsligt möjligheten till en dialog med människor man förut bara läste "om"... otroligt! Korkade kändisar visar sig helt plötsligt vara hur smarta som helst, aha-upplevelserna bara staplas och pretentiösa själar kan vips visa sig vara det flataste man kan hitta..
ALLT finns på nätet och jag tar mig friheten att välja o vraka efter humör, dagsform, vad vill JAG ha ut av dagen och vad BEHÖVER jag? Sånt är inte illa och ja...en del kryper obehagligt nära och väcker ur gamla demoner ur ens förflutna, då kan jag känna mig lite hotad, Alex tex som skrämde mig tillbaka till barndomen i ett nafs, men överlag älskar jag bloggvärlden och alla härliga reflektioner som finns där ute, för alla o alldeles nu o gratis och det är bara att ta för sig!
Kramen!
Bloggvärlden har givit mig så mycket positivt som jag tror jag hade missat utan mitt bloggande.
Kram Gunilla
Grova generaliseringar är aldrig rätt. Fast jag kan på sätt och vis förstå varför hon blir så arg som hon blir men jag tycker definitivt inte att hon har rätt att klumpa ihop alla.
Tojjan! hjälp mig nu för jag förstår inte? livetpåfyran och Sanna verkar inte veta att Jan Guillou är en han!
Till berörda "kommentatorer": Om ni läser om mitt inlägg, ser ni att det
i n t e är bloggbekanta Ullisen som ifrågasätts i inlägget, utan en av vårt lands mest tyckarglada författare dito journalist.
Ullisen hänvisade endast, gav mig uppslaget om att dänga den namnkunnige, och ska därför gå fri från skuld =)
//Tojjan
Tojjan; puss!
Skicka en kommentar