fredag 13 mars 2009

Hur är din tid?

Är jag den enda som tycker att tiden bara försvinner? Att veckorna rusar förbi som en skenande häst och blir till månader? Går inte 2009 ovanligt fort? Är tiden ur led, eller är det jag?

Tack och lov är det mot våren vi är på väg. Problemet för mig är att om första kvartalet svischade till i expressfart, hur ska då resterande delen av året te sig? Måtte det inte bli som det klassiska uttrycket: Jag går ut stenhårt och bara ökar. För då är det snart mörka tider igen. Och det behöver vi inte (?) just nu då alla möjliga och omöjliga områden är nattsvarta...

Önskar er en angenäm fredag (den trettonde) och helg, tackar samtidigt i vanlig ordning för en intressant bloggvecka där nya främmande bekanta knutit band med varandra. Bloggsfären är häftig, om det kan väl ingen tvista? Kramen.

8 kommentarer:

Anonym sa...

Haha...det är nog du som är ur led. Tiden är ju konstant!
Ta det lugnt idag det är ju fredagen den 13 som du skriver.
Jag stannar inne och tar det lugnt. Jag vill ju inte riskera att bryta något ben igen.

Ingrid sa...

Jag tror tiden går fortare ju äldre man blir...

~Livet i byn

Unknown sa...

Tiden - frågan är vad vi gör med tiden...Jag gör nog inte alltid det rätta men det kan man ju alltid ändra på.

Kram

Anonym sa...

Jag håller med dig. Tiden rusar fram och det känns som att man inte hinner med en tredjedel av vad man hade tänkt. Fast samtdigt så segar den fram till den riktigt stora saken jag väntar på. Men men det kommer nog, garanterat i den här farten.

Kram på dig!

Hanna sa...

Hittade precis din blogg. Visst känns det som om tiden rusar och man hinner inte riktigt med!
Hanna
blommorifonstret.blogspot.com

Anonym sa...

Jodå, jag tycker nog också att tiden gått alldeles för fort. Fattar inte heller vad jag gjort av den, de senaste åren efter förlusten av min dotter. Vill ju inte att vår och sommar skall flyga sin kos innan man fått njuta av den fullt ut. Men här ser man inte skymten av vår än. Snö och snö i högar har vi. Ha en skön helg
Kram

Anonym sa...

Det går faktiskt fruktansvärt fort skulle jag vilja säga. Men hade vårt svenska mörker legat kvar längre än såhär så skulle jag nog ställa mig frågan om freden, de vackra människorna och yttrandefriheten är skäl nog att stanna kvar. Våren välkomnas således med öppna armar!

Tojjan... sa...

Till Joel: Kloka ord! Och sanna. //Tojjan