måndag 4 januari 2010

Utan att klaga - är det möjligt?

Jag kände av det stora vemodet på nyårsnatten. Med raketer och barn som exploderade i individuella yror runt mig, insåg jag hur förbannat bra vi har det i vår vrå av världen. Inga krig, ingen nationell hungersnöd, inga livsfarliga småkryp eller ormar. Vad klagar vi för? Är det den där Jante med sin lag som ställer till det i vårt optimistiska sinne med ojämna mellanrum, eller är det en del av människans (o)natur att låta klagan höras och spridas?


Jag yttrade inga nyårslöften på nyårsafton. Av tradition sedan ett år tillbaka (oj oj) basuneras numera alla "jag-ska-aldrig-mer" och alla "nu-ska-jag-bannemej"-löften ut efter trettondagshelgen. Då är feta fester och kuliga kalas över och vardagen återintar sin position som ohotad etta i rutinledet. och först då kan jag fokusera på det jag vill förbättra.

Men, tillbaka till vemodet på nyårsnatten. Jag tänker inte klaga en enda gång (offentligt) under 2010. Jag ska se, om än makrolitet, något positivt i allt som sker och jag ska inte klaga! Jag tror nämligen att alla, inklusive jag själv, kommer att må väldans mycket bättre om glaset är halvfullt och inte halvtomt. Jag ska välja det halvfulla vid eventuella vägskäl jag ställs inför.

Att jag i generna är en ganska problemfri typ som sällan gnyr över smält smör, kan ju onekligen ge mig en viss fördel, men även Tojjan får sina klagobryt och blir en bitter typ. Ibland. Men nu är det slut, över och finito med det. Iallafall under 2010.

3 kommentarer:

ullrika sa...

så då kom där ett litet löfte iaf då? ;) själv har jag bara gett ett, att föda åtminstone ett barn under året! känns som det är ett löfte jag inte borde kunna bryta?

i övrigt. visst är det lite sorgligt med nyår. allt det gamla ska bort och det nya ska in. men det är ju liksom lika samma? ingen skillnad? bara en ny kalender att fylla och sen stoppa i garderoben ihop med alla erfarenheter och insikter och för små kläder. fast å andra sidan. det räcker med ett 2009. nu vill jag ha 2010, och en liten 10-poängare till min familj!

Birgitta sa...

Ja vad skall jag säga, ett lycka till med det nya året och allt.
Lite gnäll tillhör nog oss alla det enda jag vill är att 2010 skall bli ett år med ro och någorlunda lugn i själen. Och inte allt för kallt i vinter, idag har vi -18 gr, burr, och lite blåst men jag tog ändå en promenad till affären och rätt klädd var det ganska skönt.
Det bästa för er
Kramar
Birgitta, Carolas mamma

litentanta sa...

uj.....nu får jag samvetskval...jag som bara gnällt den sista tiden, utstuderat, ältat och gnällt :-(

Vill också ha ett bra år men fasan, det har inte börjat bäst, hmmm, kanske jag ska satsa på ett bra 2011 och ett mer gilla läget-2010? Lagom svårt till att börja med sådär...

Ha det bäst och jag MÅSTE komma ihåg att titta in hos dig ju, har ju sparat dig som favorit, och det är du ju sannerligen, men tomskalle ger (fan, nu gnäller jag igen..hmmm) men jag har helt enkelt snubblat förbi... (lät lite bättre? ;-) )