Fredagsreflektion, nr 11

Sällan har ett program väckt så starka känslor som SVT:s Uppdrag granskning i onsdags. Jag har, som säkert många andra, reagerat och agerat! Jag överlåter denna fredagsreflektion åt mina bloggläsare att själva reflektera.

En utgångspunkt kan vara att starta här och sedan läsa vidare via de länkar du finner! Ett annat sätt är att du ansluter dig till Facebookgruppen. Hur en hel bygd kan bete sig så nedrigt är för mig som salt tant utmed kusten en gåta!

Som underlag för din reflektion kan du ju läsa domen.

Allt går att fixa!

Det papperslösa informationssamhället har sina för- och nackdelar. Mycket av våra uppgifter transporteras via sajber, men emellanåt måste även en traditionell papperskopia upprättas.

Undrar just vad det blivande äkta paret tycker om att nedan dokument läckt ut på nätet. Eller är månne så att detta dokument är en offentlig handling och att det är helt okej att publicera det?

För inte kan det väl vara så att hela grejen är en bluff? Inte att de ska bli ett äkta par då, utan att pappersprodukten är fejk? (Klicka på bilden för att förstora den)

Ordmärkaren brer ut sig

Ibland kan det vara bra att ha koll på vad som komma skall, men att i förväg veta att det ska ske ett bankrån...är det möjligt? Ska man tro skyltmakaren bakom denna lapp, som idag sattes på en av stadens bankkontor, så är det solklart möjligt!


Bilden är lånad från hn.se

Hemma - aa-a-a-a-a...

När man efter ett dygn inte kan bli fri från en reklamjingel, borde det vara på sin plats att skicka ett gratulationskort till reklamabyrån som skapat jingeln. Right?

Jag har nu skrålat, nynnat, trallat och sjungt Hemma-aa-a-a-a-a i minst ett dygn och lär inte komma ur den loopen i första taget. När någon på jobbet idag sagt något har jag svarat med att byta ut ordet hemma till ett annat ord som passat in på kollegans prat men sjungt fram ordet med melodin. Hänger ni med?

Varför fastnar inget vinnande vetande på samma sätt? Tänk vad praktiskt om saker man lärde sig i skolan för hundra år sedan hakade fast lika fort som dagens reklamjinglar. Kära nån vilka betyg jag skulle haft! Prova nu inte att nynna på Hemma-aa-a-a-a-a. Du fastnar. Det kan jag lova. Lova-aa-a-a-a-a...

Om att ha sista ordet - alltid!

Alla grupper har sina givna karaktärer. Ett osorterat urval kan ungefär se ut så här; den diplomatiska, motvals-kärringen/gubben, den dominanta, den roliga och den som alltid ska ha sista ordet. Samtliga karaktärer har sina för- och nackdelar. En del har fler fördelar än andra, några fler avogsidor och nackdelar. Svårast att samarbeta med av de uppradade och outade karaktärerna är enligt mig, den som alltid ska ha sista ordet. Den som aldrig lämnar ett möte utan att ha sagt p-u-n-k-t. Suck.

Nu vill jag att du separerar sista-ordet-typen från besserwissern. Besserwissern kan man liksom leva med och samarbeta med eftersom det handlar om att förstå att besserwissern inte förstår. Men den där sista-ordet-typen är bara för mycket för att jag ska orka! Oavsett. Jag tror på, och värnar om, den demokratiska ideologin. Jag röstade mot EU en gång i tiden, men majoriteten sa Ja och inte fan motarbetar jag den europeiska klubben för det. Tvärtom. Jag gör det bästa av situationen. Dubbel suck.

Men den där sista-ordet-typen är odemoktratisk, osolidarisk och otrevlig. Vill klippa till verbalt med ett vad var det jag sa, eller ett det tycker inte jag efter det att mötesklubban nått bordet och beslut fattats. Eller bara rapar upp det som diskuterats under mötet med syfte att få det att låta som om allt var sista-ordet-typens egna ord. Från början till slutet. Trippel suck.

Nu drar jag söderut, checkar in på hotell och lär för livet i tre dagar. Ingen suck där inte! Punkt.

Premiär: 06.30.2010

I väntan på den tredje filmen i Twilightserien, kan du hålla till godo md trailern. Den lockar säkert många till biograferna i sommar, men jag blir faktiskt besviken. Är detta "allt"?

Trailern hittar du här!

Fredagsreflektion, nr 10

Vem uppfann hostan? Finns det någon person som kan ta på sig ansvaret dit jag kan skicka mina klagomål kring denna företeelse? Jag menar, det är helt OK att då och då hosta till lite. Men att hosta sönder strupe, hals och svalg. Att ha träningsvärk långt ner i torso för att hostan attackerar som värsta T-rex. Nej tack. Passar på det. Nu är jag mitt i (host-host-host) en personlig mardröm (i-landsreferens på mardröm, I know) och tycker så ömmande synd om mig själv.



Nattetid är jag förpassad till soffan efter familjeråd tidigare i veckan där medlemmarna i boet röstade ut mig från sovavdelningarna. Vaddå Robinson minus tropisk värme och anemonblått hav! Jag hann inte ens ana en pakt innan jag var borträknad och ute ur rummen med de ljuvliga DUX-sängarna. Lipar lite!


Jag har bestämt mig för att vara tolerant och demokratisk mot alla baskelusker i ett dygn till. Därefter är det förklarat krig mot virus, luftrörsinfektioner och humörsänkande tillstånd.


God helg på er, och må ni vara och förbli friska och utan (host-host) krämper!

David Birgersson, försvunnen i en månad!

Idag läser vi i Aftonbladet att polisen lägger ner utredningen om David Birgersson och hans försvinnande. Utan ett enda spår har polisen inget att gå på, inga tips kommer in och de eftersökningar som gjorts har inte givit något resultat. Varberg står fortfarande still. Trots det vägrar privatpersoner att ge upp hoppet och letar varje helg efter David Birgersson. Det är så svårt att förstå att en artonåring, efter en gymnasiefest i en liten stad som Varberg, kan försvinna utan att lämna ett enda avtryck. Ingen har sett honom efter klockan 01.22 då han ses på de övervakningskameror som finns utanför nattklubben Oscars. Ingen har kunnat uppge bärande vittnesmål för polisen och ingen kan förklara vad som hänt. Ofattbart och otäckt.

Över hela Sverige sitter lappar uppe med David Birgerssons bild och information om hans försvinnande. Via facebook har människor från hela landet engagerat sig i fallet, och det är väl den enda ljusstrimman i ett annars ganska tungt mörker. Att vi ställer upp för varandra, oavsett om vi känner varandra eller inte.

Här kan du ladda ner lappen och sätta upp den i din stad!

Viva våren!

Så var (nog) den sista riktiga vinterveckan över på Västkusten. Nu töar det och nu börjar snämassorna att smälta undan.

Det blev några intensiva vintriga veckor med massor av snö. Vi har, oavsett ålder, kunnat leka av oss. Gjort snöänglar utan att ha fått grus innanför täckjackan, åkt skidor utan ha skrapat sönder vallan mot fjolårets gräs och skrikit oss hesa i pulkbackarna av ren förtjusning och inte - som tidigare år - på grund av våta kläder.

Nu nalkas vår och solen värmer. Vilken känsla.