Fredagsreflektion, nr 9

Veckorna rusar förbi i expressfart. Även om jag just nu är i fas med omvärlden, har åtaganden, jobb och familjen i boet i schack känns det som om dagarna allt för fort blir till veckor som blir till månader. Kanske är det åldern, snart halvvägs säger en del, som gör att det snurrar fortare i mitt (ekorr-)hjul, kanske är det ett allmännt välmående som bidrar till ett flow?

Inför helgen är en så kallad klass 2 varning utfärdad i mina regioner. Tre decimeter nysnöska falla över omgivningarna och om det tycker jag väl sådär. Snöröjningen anno 2010 spräcker kommunens budget med råge, eftersom vi vanligtvis är en kal fläck på kartan. Undrar varifrån kommungubbarna tänker skjuta till pengar för extra skottning ifrån? Den redan bantade offentliga vården, de knägående skolorna eller från sina egna lönekonton? Det tidigare är ingen högoddsare.

Kramsnön faller tungt just nu, inatt fryser det på och imorgon sjunker temperaturen. Måtte hastigheten på tiden sakta ner en smula. Jag vill fortsätta att ha det som jag har det - alla tiders och fantastiskt lugnt. Ha en lugn helg, gott folk.